You are currently browsing the monthly archive for oktober 2012.

Det går en intressant serie på Kunskapskanalen som heter ”Från öst till väst, mellanösterns historia”. Igår gick avsnitt 4 ”den muslimska renässansen”. Avsnittet tog upp det arabiska och muslimska inflytandet på den europeiska renässansen. Mycket på grund av att stora delar av Spanien var under arabiskt och muslimskt inflytande under flera hundra år och därigenom var ”vägg i vägg” med övriga Europa. Bland annat togs staden Toledo upp som ett kulturellt och vetenskapligt centrum.

Några saker som avsnittet tog upp:

De grekiska filosoferna fanns översatta till arabiska, och det grekiska inflytandet gjorde att arabvärlden och muslimerna hade ett försprång gällande kultur, konst och vetenskap gentemot det kristna Europa. När dessa böcker började översättas från arabiskan till latinet, så tog sig det kristna Europa ut ur ”medeltidens mörker” (som det sades i programmet) och det arabiska inflytandet startade den europeiska renässansen.

En stor draghjälp för Europas vetenskapliga utveckling var den arabiska översättningen av Aristoteles, och att det fanns en arabisk kommentator som hade förklarat vad Aristoteles egentligen menade. Aristoteles ansågs svårläst, men denne kommentator gjorde läsningen och förståelsen enklare. Både Aristoteles och kommentatorns texter översattes till latinet och spred sig ut på de europeiska lärosätena.

Idén med universitet kommer från araberna och den muslimska världen.

De stora katedralerna byggdes med hjälp av de indoarabiska siffrorna, för det var enklare och ett mer effektivt system än de klassiska romerska siffrorna.

Kopernikus byggde sina idéer på vetenskapliga framsteg hos arabiska och muslimska astronomer. Bland annat så använde han en modell för att förklara en synvilla om planeters rörelse, som var baserad på en modell som redan fanns hos en arabisk astronom långt före Kopernikus.

Spridningen av dessa böcker, i latinska översättningar från arabiskan, hade en stor betydelse för den västerländska vetenskapliga revolutionen redan innan boktryckarkonsten. Och jag tycker nog det finns fog att säga att den vetenskapliga revolutionen började innan boktryckarkonsten, den började hos araberna och det som hände genom boktryckarkonsten som katalysator förhöjde och förstärkte den utveckling som redan fanns, den process som redan var igång.

För den som är intresserad finns avsnittet här på SVT Play.

www.svtplay.se/video/380758/del-4-av-7-den-muslimska-renassansen

Raphael Mabo
Skribent, zen-coach och student i etnologi och idéhistoria

 

 

Annonser

Jag tror på ett samhälle där människor får verka och skapa utefter den längtan som bor i varje människa. Jag tror på ett samhälle där människor kan möta andra utan rädsla eller fientlighet. Jag tror på ett samhälle där våra olikheter i personligheter, trosuppfattning, hudfärg och etnisk bakgrund ej är ett hinder för möten, utan tvärtom innebär en inspirerande dynamik och mångfald för jag tror vi kan lära av varandra och om vi alla är precis likadana vad har vi att ge, lära och visa varandra?

Min vision om samhället förutsätter yttrandefrihet och därmed även religionsfrihet. Jag anser att vi inte ska ha en stat som lägger sig i vilket val av religion vi har, vi ska ha rätt att ha vilken religion som helst och få utrycka denna i det offentliga rummet. För mig berikar mångfald och mångkulturalism samhället, jag tror vi expanderar som människor.

Raphael Mabo
Skribent, zen-coach och student i etnologi och idéhistoria

En diskussion som har tagit fart i Sverige är böneutrops vara eller icke vara. Det finns två ställningstaganden som kommer upp i diskussionen – det ena är: eftersom klockringning är tillåtet så bör böneutrop också vara tillåtet, det andra är: böneutrop är en nedsmutsning av det offentliga ljudrummet. Det kan se ut som en enkel fråga men om vi går djupare in i den så kan vi lägga märke till att den är komplex.

Frågan gäller moskén i Fittja strax utanför Stockholm. Moskén ligger 700 – 1 000 meter från närmaste bostadsområde. Församlingen där vill ha ett utrop i samband med fredagsbönen på knappt 2 min, alltså ett tillfälle i veckan. Endast om man är i den absoluta närheten av moskén vid just den dagen och tiden för fredagsbönen så kommer man att höra utropet. Ändå fylls internet och debattsidor om meddelanden att detta är störande för svenska folket och skall förbjudas.

Böneutrop från en moské är ett budskap ut i det offentliga ljudrummet, även om det är långt från bostadsområden. Om vi säger att vi ska förbjuda budskap förmedlade via ljud i det offentliga rummet, då är det många budskap vi kan förbjuda. Exempelvis politikernas torgmöten där de står med mikrofon och högtalare och förmedlar sina politiska budskap, eller Hemglass berömda signal och bilar som signalerar sin ankomst, eller trubadurer som sjunger ut sina tankar och budskap på gator och torg. Allt detta är budskap i det offentliga rummet. Många av dessa företeelser, exempelvis trubadurer och musik, tror jag många uppskattar när det utförs i det offentliga rummet. Frågan är, om vi tillåter vissa budskap men förbjuder andra – vem är det som avgör vilka budskap som ska få framföras, ska vi ha en ”ljudkontrolls-institution” där man får ansöka vilka budskap man ska få framföra innan man framför det? Exempelvis att en trubadur skickar in texterna till sångerna och sedan bara sjunger dem som godkänns? Är inte detta censur egentligen?

Men låt oss anta nu att man säger att religiösa budskap ska förbjudas och andra budskap ska tillåtas, då är frågan – vad är ett religiöst budskap? Under många år i Stockholm så kunde en besökare på ”plattan” (Sergels Torg) höra en kvinna som sjöng religiösa sånger, det var hennes mission och hon var ett uppskattat inslag i gatubilden där hon satt med sin orgel och sjöng utan att göra en fluga förnär. Skulle vi ha förbjudit henne? I den klassiska visan ”Fjäril vingad syns på Haga” så nämns ”gudomlighet”, ska vi förbjuda offentligt framförande av denna visa då den innehåller religiöst kopplade ord? Och den kanske ännu mer klassiska svenska sången, psalmen ”Den blomstertid nu kommer”, ska den inte få framföras offentligt bara för att den är en religiös psalm? Redan nu får den inte framföras längre i svenska skolor.

När man börjar förbjuda budskap i det offentliga rummet, så begränsar man yttrandefriheten. Dessutom blir det en svår administration och svåra beslut för att kunna dra en gräns med vissa budskap som tillåts och andra inte. Och hur  ska det kollas? Ska vi ha ”budskapspoliser” som vankar omkring på stadens torg och gator för att lyssna och se till så att ingen framför ”fel” budskap?

I en offentlig miljö anser jag att människor ska ha rätt att göra sin röst hörda. Oavsett om det handlar om att Gud är god eller att Bajen är bäst, oavsett om det handlar om sång eller politiker som debatterar offentligt.

Raphael Mabo
Skribent, zen-coach och student i etnologi och idéhistoria

En tänkvärd artikel om yttrandefrihet apropå senaste tidens turbulens i världen. Jag håller med denna i stort.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/det-kravs-en-storre-sjalvkritik-i-vast_7580694.svd

Raphael Mabo
Skribent, zen-coach och student i etnologi och idéhistoria

En populär idé idag är idén om en stängd nationalstat för att bevara och stärka en etnisk homogenitet och en etnisk mångfald i världen. Teorin är att om man samlar etniciteter i olika nationalstater med restriktiv invandringspolitik så kan man stärka den egna kulturella identiteten. Detta bygger på tanken om att öppna gränser och ett mångkulturellt möte skulle innebära en likriktning där alla människor blir likadana.

Modern socialantropologisk forskning, bl a som den redovisas i Thomas Hylland Eriksens bok ”Etnicitet och nationalism” visar något annat. Det har nämligen visats sig utifrån empirisk forskning i bland annat USA och andra länder med många folkgrupper som lever nära varandra, att när man blandar folkgrupper så hjälper och stärker detta det egna identitetsskapandet och byggandet av kulturella identiteter. Etnicitetsbegreppet är inte en egenskaper hos en folkgrupp, utan är aspekter som uppstår i sociala relationer mellan människor. Du behöver människor omkring dig för att hitta din egen identitet, och du behöver olika kulturer omkring dig för att hitta den du vill tillhöra, för att kunna identifiera och definiera din kulturella identitet.

Istället för en likriktning så stärker människor sina rötter och det skapas även nya grupper och etniciteter i ett mångkulturellt samhälle. Det sker en dynamisk och expansiv kulturutveckling. Det är i det mångkulturella samhället som mångfalden av etniciteter och kulturella identiteter kan bevaras och stärkas, medan den stängda nationalstaten står för likriktning och är ett hot mot etnisk mångfald. Nationalstater med restriktiv invandring tenderar dessutom till ökad främlingsfientlighet och en destruktiv protektionism jämfört med länder med öppnare gränser.

Raphael Mabo

Det pågår mycket kritik och klagomål på invandrare och invandring i Sverige idag, det klagas på kostnader och det påstås att de flesta som kommer är analfabeter och lågproduktiva… Mycket av denna kritik kommer från det politiska högerhållet.

För mig handlar liberalism om att se och möta varje individ istället för att generalisera. Liberalism innebär även att öppna gränser så att människor kan få bo och arbeta var de vill i världen. När man klagar på människor som kommer till vårt land så glömmer man bort vad de tillför. Tack vare invandringen har Sverige fått mängder med nya företagare och därmed skattebetalare, därför att många kommer från kulturer där det är vanligt att man har sin egen verksamhet. Av nysvenskar som är födda utanför Norden är 11,1 procent egna företagare. Motsvarande siffra för ”infödda svenskar” är 8,7 procent. Detta gäller hos förvärvsarbetande, statistik från 2008 från Migrationsverket. Detta trots att ”nysvenskar” har svårare att få finansering för sitt nystartade företag. Jag har träffat många ”nysvenskar” med kreativa och storslagna idéer och de jobbar hårt, hela deras familjer ställer upp och de jobbar tillsammans. Jag har även träffat många välutbildade som är civilingenjörer, lärare, forskare, ekonomer, konstnärer och författare men som kör taxi eller städar i trapphus för att ”gammel svenskar” inte vill anställa dem pga deras etniska bakgrund. Liberalism är motsatsen till nationalism och en äkta liberal värld är en värld utan gränser, utan länder där människor har friheten att röra sig som de vill. Det är när man stänger in sig i nationalstater och skapar ett ”vi och dom”, ett ”vi är bättre och ni är sämre” som man skapar konflikt, våld och krig.

Detta med ekonomi är intressant för vi har en global värld och en ökande ekonomisk globalisering. Våra kapitalvaror kommer från Kina med råvara från Afrika. Vi konsumerar och nyttjar hela tiden andra länder och därför känns det inte meningsfullt att tala om enskilda ekonomier längre då pengarna åker globalt. Mycket pengar försvinner i valutahantering och spekulation. Om vi hade en valuta och en värld skulle vi alla tillsammans hjälpa varandra. Att ha ekonomi som argument i detta sammanhang anser jag är lika fel som att säga att det kostar för mycket att lämna fossila bränslen för renare och hållbarare alternativ. Det kommer kosta ännu mer när vi inte längre har en luft vi kan andas på grund av att människor tyckte det var för dyrt med lösningar för ren luft och rent vatten.

Det finns ett fundamentalt fel i det ekonomiska systemet när det skapar krig, våld och misär i världen. Om vi inte har råd att ta hand om varandra så får vi skapa ett nytt ekonomiskt system där vi har råd att ta hand om varandra, och i detta även tänka globalt. Det är inte längre hållbart att nyttja människor och utmärgla naturen, skapa miljöförstöring i tredje världen bara för att europeer ska kunna konsumera så mycket som möjligt. Europa har skapat sig en elitklass där andra länder blir underklassen som ska serva eliten. Jag anser att detta är oförenligt med liberalismens ideologi om människors frihet, för att låta tredje världen slava för Europa är inte frihet.

Raphael Mabo

Skribent

 

I Sverige så erbjuds romer inte samma rättigheter som andra folkgrupper, det finns en allmän bild i samhället om att de är tjuvar och bedragare och man är misstänksam mot deras livsstil. När man tar upp detta till diskussion så kommer kommentarer upp som ”det är inte rasism, det är sunt förnuft” eller ”de har bara sig själv att skylla”. Med den logiken och argumentationen blir det då judarna som ”har sig själv att skylla” för att nazisterna sökte utrota dem i Tyskland och Polen under andra världskriget. I Sverige, som på många ställen i världen, så tror man och litar på gamla myter och föreställningar. Romer bestraffas kollektivt av de myter och föreställningar, vandringssägner, som finns om dem i samhället. Det förekommer liknande mot muslimer, asylsökande och andra grupper. Särskilt i tider av samhälleliga ekonomiska svårigheter så är denna destruktiva särbehandling av olika grupper extra tydlig, för det finns människor som vill ha en fiende och som vill kunna säga ”det är romernas fel” och liknande, när de beklagar sig över hur samhället fungerar. Men att skylla på andra folkgrupper, löser inte några problem.

Vi har skapat ett samhälle som främjar främlingsfientlighet. Människor som är aggressiva mot andra människor, mår dåligt i sig själva, som jag ser det. Vi har ett samhälle där sjukskrivningar ökar och många upplever stress, vi har en sjukvård som bygger på gruppdiagnoser istället för att se varje patient som en unik individ, vi har skolor med synen att mata med kunskap a’la ”korvstoppning” istället för att lära ut kritiskt tänkande och självreflektion. Många barn och ungdomar kommer bort i skolorna. Klassklyftorna ökar i samhället, den ekonomiska fördelningspolitiken håller inte och det finns en arrogans hos politiker och styrande gentemot gräsrötterna.

Jag är övertygad om att vi kan skapa ett samhälle där vi ser och möter varandra och vi kan lära in detta tidigt, lära våra barn detta, och vi behöver hålla den synen hela vägen upp till regeringskansliet.

Raphael Mabo

Mitt syfte med denna blogg är att föra fram mina tankar och reflektioner om kultur och humanism. Jag har en bakgrund inom humaniora och kulturvetenskap med idéhistoria och filmvetenskap, religionsvetenskap och nu etnologi. Mitt intresse är människan och hur människan formar sin värld och sig själv, för mig är det därför naturligt att vara humanist i betydelsen ”människovän”. Jag har förstått att ”humanism” kan tolkas på flera sätt. Nyligen var evolutionsbiologen Richard Dawkins i Sverige, framträdde i Skavlan och höll en föreläsning i Stockholm anordnad av Kungliga Vetenskapsakademin. Han anser sig stå för humanism, men jag konstaterar att det han representerar är något annat än det jag står för.

Evolutionsbiologen Richard Dawkins tycker om att roa sig med att utmåla människor med en mer organisk syn på det vi uppfattar som verkligheten, som mindre intelligenta och som okunniga inom vetenskap. Hans idé är att det är bristande kunskap om den vetenskapliga metoden som gör att det finns människor som inte accepterar den mekaniska och ateistiska synen på verkligheten. Han menar att det är märkligt att man trots att man kan knyta skor, köra bil och i övrigt uppföra sig som en normal människa, ändå kan tro på något så vansinnigt som ”Gud”. Det finns forskare med en annan syn, exempelvis Dawkins egen kollega Dr. Rupert Sheldrake, biolog från Cambridge.

När det finns ”humanister” som påstår att de inte förstår hur intelligenta människor kan tro på något som kallas för ”övernaturligt” eller ”gud”, eller när de uttrycker att vetenskapen står för sanning och att allt annat är lögner, då uppfattar jag det som mindre tolerant gentemot andra idéer och uppfattningar om vår värld. Att raljera över att människor kan tro på Gud, det är oseriöst och det är en arrogans som inte går ihop med att vara humanist. När ”humanister” påstår att de vet vad som sker när döden inträffar, att då tar det slut och det finns inget mer, och att man ljuger för sina barn om man säger något annat – då gör de sin personliga åsikt till en universell sanning. De förstår inte själva att det handlar om åsikter, om tro, och att de själva representerar en tro. De vill göra just sin tro till en sanning som ska gälla för andra människor, vilket blir konfliktskapande. Vetenskapen, som jag ser det, behandlar inte universella sanningar, utan det är teorier som står för sannolikheter. De naturlagar som är formulerade, eller för den delen evolutionsteorin, är teorier, är tro. Många väljer att utgå från, säger att de är sanna, men som historien har visat så kan allting förändras – även inom vetenskapen. Det vetenskapen anser sig ”veta” i en punkt i historien, kan förändras senare. Handlar då vetenskap om verkligt vetande? Jag formulerar det som ”tror sig veta”, eftersom det kan ändras i framtiden. Att säga att människor ljuger när de visar fram andra teorier, andra ställningstaganden, än exempelvis Darwins evolutionsteori, det kan tolkas som brist på ödmjukhet.

”Humanister” som bortförklarar alternativ medicin och alternativa behandlingar med ”bara placebo”, är heller inget som jag tycker är verklig humanism eftersom dessa s k ”humanister” då nedvärderar inte bara patienternas upplevelser av att bli fria från fysiska smärta, eksem och olika hudförändringar, allvarliga sjukdomar, cancer med mera – utan det blir en nedvärdering även av behandlarna. För mig är det förvånande att man kan nedvärdera alternativen genom hänvisning till att det ”inte är vetenskap” då det finns mycket vetenskaplig forskning som stödjer alternativ medicin och alternativa behandlingsformer. Att inte känna till denna seriösa forskning och dessa resultat som vetenskapligt visar att alternativ medicin och alternativa behandlingsformer är effektiva, ekonomiska och hjälpande för patienten – det kallar jag för okunnighet. Exempelvis så finns det över 200 vetenskapliga undersökningar som visar att homeopati har positiv och läkande effekt. Jag ser kritiken mot alternativ medicin och alternativa behandlingsformer som ett uttryck för vetenskaplig fundamentalism, dvs att man måste komma med ett normativt resultat för att bli accepterad. Forskning som visar annat än det som är politiskt korrekt, det hänvisar man till vetenskapens bakgård genom att kalla det för ”pseudovetenskap”. Se bara på den vetenskapliga kritiken mot vaccination och mot den teoretiska bakgrund som vacciner utgår ifrån, istället för att diskutera denna fråga seriöst så slår skolmedicinen, läkemedelsbolagen och även politiska företrädare, sig ifrån kritiken genom att kalla det för ”konspirationsteorier”. Att människor blir sjuka och inte får hjälp av skolmedicinen och den normativa vetenskapen, det lyfter man inte upp till en seriös diskussionsnivå. Många av de som söker sig till alternativen, gör det därför att skolmedicinen och den politiskt korrekta vetenskapen har fallerat i att hjälpa dem, och många av dessa får hjälp och blir fria från sina besvär av alternativa behandlingsformer. Istället för att uttrycka detta som något som är farlig pseudovetenskap och bedrägeri, så anser jag att man borde vara glada för att dessa människor – som skolmedicinen inte kunde ta hand om – äntligen fick hjälp. Skolmedicinen och den politiskt korrekta vetenskapen fungerar inte i alla lägen, har inte svar på allt och kan inte hjälpa alla människor. Istället för att vara fientlig till alternativen, så tror jag svenska folket skulle vinna på om företrädarna för skolmedicin och den politiskt korrekta vetenskapen var mer toleranta gentemot alternativen. För mig är det inte vetenskapligt att döma ut alternativen, särskilt inte när många blir verkligt hjälpta av dem.

Jag ser vetenskapen som ett möjliggörande för utbyte av olika tankar och idéer, som handlar om att bringa mer förståelse för vår omvärld. Där dessa tankar, idéer och teorier inte är huggna i sten, att vetenskapen är heterogen (alltså innebär en mångfald olika syner som drar åt olika håll). Bara för att svenska skolor lär ut vissa teorier, så innebär inte det att just de teorierna är mer sanna än andra. ”Humanister” säger sig vilja ha en neutral skola, en sekulär skola, men svenska skolan är inte neutral i livskåskådningsfrågor – den naturvetenskapliga och ateistiska världsbilden har företräde, den utmålas som den gällande. Det har t o m gått så långt att ”humanister” menar att den naturvetenskapliga världsbilden inte är en fråga om livsåskådning, fast det är en världsbild som påverkar synen på livet.

I Sverige har man ett urval av vetenskap som får finnas i det offentliga rummet, det är mycket vetenskap och forskning som inte får utrymme här – detta gäller inte minst forskning inom medicin och biologi som visar något annat än läkemedelsbolagens och skolmedicinens syn. En tidskrift som belyser detta och tar upp alternativ forskning, det är 2000-talets vetenskap. Den visar upp intressant, ofta häpnadsväckande, forskning utanför de breda massorna som får pengar och stöd och utrymme i traditionella massmedier.

Raphael Mabo

Länkar:
Dr. Thomas Campbell föreläsning om medvetande, fysik, verkligheten

Dr. Rupert Sheldrake – The Science Delusion

Peter Wilberg – Why God is real and ‘science’ is religious myth