You are currently browsing the monthly archive for december 2014.

Sverige har en lång tradition av mångfald och mångkultur. Halloween, jultomten och Lucia är alla importer från omvärlden som har införlivats och mixats med svenska traditioner. Även vårt latinska alfabet med arabiska siffror och den protestantiska kristendomen. Det svenska språket är uppblandat med ord från omvärlden. Jag anser att det ska vara en självklarhet att vi har religionsfrihet och en kyrka skilt från staten, att staten inte ska bestämma över vilka religioner, traditioner, kulturella yttringar, klädstilar och livsstilar som människor ska ha för att få vara med och inkluderas i Sverige. Låt oss inte låta polititska partier begränsa människors möjligheter att vara sig själva.

Jag är för en kulturpolitik där konstnärer och kulturarbetare tillåts vara kritiska och reflekterande över samtiden. Jag tror på att det är bra med en mångfald kulturyttringar, även politisk satir och en kritisk samtidskonst som speglar människor och får oss att fundera över oss själva och vår riktning. Politiska partier som vill begränsa det fria ordet och hålla konstnärer och kulturarbetare i den patriotiska nationalismens strama tyglar, det är partier som inte får min röst.

Jag tror på mångfald och mångkultur där människor ges frihet att vara sig själva, välja sitt eget firande av traditioner, tillåtas utforska olika kulturella yttringar i världen, mat, livsstilar, kläder, religioner, livsåskådningar. Det handlar om att följa sitt hjärta. Låt oss inte se ner på varandra, låt oss se att vi alla är människor, vi är alla släkt och det är viktigt att respektera varandra. Så länge som vi inte skadar någon annan så låt oss vara fria.

http://sourze.se/2014/12/06/mangfald-ar-svensk-kultur-och-tradition__91480#.VIMpVIvrPLw

Annonser

Europa kan idag beskrivas som ett fort med stängda gränser och som saknar lagliga vägar för flyktingar, det gör att människor i nöd tvingas använda sig av människosmugglare och lagbrytare när de flyr för sina liv. Flyktingar flyr för sina liv därför att olika faktorer hotar dem i sina hemländer, att vara flykting är den sista utvägen och ett självförsvar för att rädda sitt liv, sin familj och förhoppningsvis hitta skydd och bli mottagna med värme, kärlek och omsorg. 

Jag tror på att vi i väst har ett extra stort ansvar för att hjälpa, för vi har  både ekonomiska och mänskliga resurser för att vara humana. Det är dags att vi avlastar tredje världen som idag står för det största flyktingmottagandet. Vi i Sverige bör enligt min mening fortsätta med en liberal och öppen politik här och där vi kan anstränga oss för att bli ännu bättre när det gäller mottagning. Vi behöver förbättra undersökningarna av asylärendena, snabba upp processen och hitta bra lösningar för jobb, bostäder och utbildning för de hjälpsökande. 

Vi behöver bygga ut bostäder, få en levande landsbygd med bättre närservice och fler lokala företag. Detta gynnar alla människor. När vi bygger ut service, när vi satsar på byggsektorn och infrastruktur, vård och omsorg så skapar detta dessutom arbetstillfällen, det gör att fler människor får lön, erfarenhet och kommer in på arbetsmarknaden. Det gör att det blir en ökad efterfrågan på tjänster och produkter som i sin tur ökar möjligheter för företagande. Detta ger intäkter till människor och intäkter till staten. 

För mig är det ingen motsättning att satsa på att ta emot flyktingar och samtidigt vara generös och ha en hjälpande hand till arbetssökande, pensionärer, ensamstående mödrar, sjuka, människor med funktionsnedsättningar och hemlösa. Jag tror inte på att sätta grupper mot grupper och att försämra för samhällets svagaste. Jag tror på att bygga ett samhälle som innebär att alla som finns här i landet som behöver hjälp också ska få hjälp, oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund Det är vårt medmänskliga ansvar. 

Avslutningsvis, här är några artiklar som ger en tänkvärd bild för reflektion och eftertanke.

http://www.etc.se/ledare/sd-spred-rasistiska-logner-i-svt

http://www.dn.se/debatt/repliker/manga-felaktiga-pastaenden-om-flyktingar/?utm_source=FBPAGE&utm_medium=Social&utm_content=20141205141829&utm_campaign=Refugees

Jag tror på att ställa upp för medmänsklighet. 

Raphael Mabo

Idag funderar jag kring ”solidaritet”. Börjar vi i Sverige glömma bort det? Har det blivit omodernt? Jag menar, denna idé om alla människors lika värde och att vi ska hjälpa och ställa upp för människor i nöd, människor som behöver hjälp. Detta som jag finner så självklart för hjärtan som älskar, som självklart för medmänsklighet och omsorg om varandra. Det som civilisationer behöver bygga på för att vara fungerande samhällen där människor känner sig välkomna och kan följa sina drömmar. 

Jag hoppas och tror att solidariteten fortfarande har en plats, en solidaritet där vi släpper ”vi och dem” och kan se alla som människor oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Ett samhälle av mångfald och mångkultur. Ett samhälle där vi slutar med att ställa grupper mot varandra och där vi börjar att se att människor i nöd behöver hjälp och det är vårt ansvar, vår skyldighet, att visa omsorg om varandra oavsett var man kommer ifrån, var man är född, oavsett trostillhörighet, oavsett pass, papper eller papperslös. 

I stormiga politiska strider där solidariteten med andra människor ifrågasätts och där människor reduceras till statistik och kostnader, särskilt de som har ”fel” bakgrund, så hoppas jag att vi tillsammans kan börja minnas och återvända till medmänsklighet. När vi förlorar medmänskligheten, stänger gränser och bygger murar, det är då vi fördjupar och befäster konflikter, orättvisor och avgrunder mellan människor – och det ser jag som undergångens väg. 

Vi alla är människor, vi alla har ett bultande hjärta. Låt oss först och främst se det, och utforma ett samhälle där detta är grunden. Ett inkluderande samhälle byggt på solidaritet.

Raphael Mabo