You are currently browsing the tag archive for the ‘mångfald’ tag.

Jag tror på det mångkulturella samhället därför att jag tror på människors frihet. Kultur och traditioner skapas, omskapas och är i en ständig förnyelseprocess genom människors uppfinningsrikedom, interaktion och det är en process som sker både individuellt och kollektivt mellan oss människor i relation till varandra. Ingen kultur är statisk eller oföränderlig. Det ligger i människans natur att gå framåt, expandera och utvecklas. Samtidigt med detta så ligger det också i människans natur att vara osäker eller bekymrad inför förändringar. Vi människor är samtidigt vanedjur och vi söker tillhörighet med andra, för vi är inte isolerade utan föds in i ett sammanhang, in i ett kollektiv.

När vi svenskar reser utomlands och pratar om Sverige, så är vi mer hyllande och stolta över Sverige än vi skulle visa i Sverige. När svenskar flyttar utomlands så blir svenskarna mer patriotiska, mer omhuldande av det som uppfattas som svenska traditioner, än vi svenskar är i Sverige. Detta är inget unikt, detta finns över hela världen och i alla kulturer – att när vi kommer bort från vår hemmiljö, från vårt kulturella och sociala arv, så söker vi i främmande miljöer oss mer till den kultur och traditioner som vi är vana vid, samtidigt som vi också öppnar upp oss för att lära oss om den kultur och det land som vi har flyttat till. Vi behöver förankring med vårt ursprung för att bygga trygghet i det nya landet, i den nya tillvaron. Det är när vi har en trygg förankring i vår familj, i vårt ursprung och vårt arv, som vi även kan gå ut och möta människor utifrån öppenhet och respekt för den nya kultur som vi har flyttat till. Över hela världen så finns det föreningar, mötesplatser, kyrkor och ja även skolor, för människor från Sverige. Svenskar ser inget fel eller problem med detta, men när människor kommer hit från andra länder och skapar mötesplatser för sig precis som utflyttade svenskar gör i andra länder, då tar många svenskar det som ett hot mot Sverige.

Integration handlar om att människor som är nya i ett land tillåts ta med sig sin kultur och traditioner samtidigt som de jobbar, studerar, skaffar vänner och deltar i livet i det nya landet. Det finns ingen motsättning mellan att bejaka sina rötter och samtidigt också ta aktiv del i det nya landets liv. Det är vad mångkultur också är, att olika kulturer kan leva sida vid sida. Därför är det så viktigt detta som står i de svenska grundlagarna om att skydda och befrämja minoriteters kulturer. Trygghet, rötter, skapar fred. Inkludering av människor skapar fred. Assimilering (att förneka sitt arv, riva upp sina rötter och ta avstånd från vart man kommer ifrån) skapar otrygga människor, utan rötter, utan grund, utan kontakt med sin dåtid och därmed ingen trygg framtid. För att veta vart vi ska, för att möta livet utifrån en trygg plats, så tror jag att det är viktigt att vara medveten om och även bejaka varifrån vi kommer.

Det innebär självfallet inte att uttryck som strider mot de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen så som det är uttryckt av FN, ska tillåtas. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen är en gemensam överenskommelse, ett gemensamt beslutat fundament, som många av världens länder tillsammans har diskuterat fram. Alla länder brister tyvärr i hur detta omfamnas och stöds, så även Sverige som fortfarande inte har inlemmat barnkonventionen i svensk lagstiftning och som fortfarande bryter mot de mänskliga rättigheterna inte minst när det gäller till exempel hanteringen av samerna. Medvetenheten om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen behöver stärkas i Sverige och i alla världens länder.

Uteslutning och exkludering skapar konfliktytor och därmed våld och ökar risken för krig. Nationalismens strävan efter monokulturella samhällen med likriktning och höga murar mot omvärlden, det ökar risken för krig. Nationalismen och murbyggande är vapenindustrins bästa vän. Jag tror på samarbete, samverkan och öppenhet. Klimatförändringarna och överutnyttjandet av naturens resurser ställer krav på ett globalt samarbete mellan länder, en global resursfördelning och globala åtgärder för en omställning till en tillvaro som är mer anpassad efter naturens förutsättningar.

Det mångkulturella samhället ställer krav på oss människor, att vi ser och behandlar varandra utifrån att alla människor är lika mycket värda. I sociala medier idag sprids en annan berättelse, en berättelse om att Sverige enbart är till för så kallade ”etniska svenskar” och att flyktingar, invandrare och människor som är födda någon annanstans än Sverige, är sämre människor. Det sprids myter och anklagelser om att flyktingar och invandrare får mer i bidrag, är skyldiga till de flesta våldtäkter och de flesta brott, och att medier skulle mörklägga och inte berätta sanningen om muslimer. Överallt i hela världen finns den berättelsen om människor som har kommit till ett nytt land, även svenskar som emigrerade till Nordamerika möttes av misstänksamhet, myter och fördomar. Jag säger inte att det mångkulturella samhället är lätt och utan utmaningar, men det är bättre än alternativen och den enda möjlighet jag ser framåt för en värld där vi tar ansvar för fred, samarbete och samverkan och därmed mänsklighetens överlevnad.

Vi bygger det nya samhället varje dag genom att se, möta och respektera varje människa som en människa, oavsett var den människan är född, oavsett religiös tro eller icke-tro, oavsett folkgrupp. Vi bygger genom att berätta, visa och sprida om vår tro på det mångkulturella samhället och människors lika värde, att stå upp för de mänskliga rättigheterna varje dag i samhället och även på sociala medier, att sprida goda, positiva vibbar!

Annonser

Det är måndag idag och många vaknar upp till ett Sverige där det politiska landskapet har ritats om. Låt oss möta och inkludera våra medmänniskor oavsett etnisk bakgrund och religion, låt oss fortsätta och expandera vår tro på ett öppet Sverige där vi respekterar människors rätt till eget val av religiös tro och livsåskådning, ett Sverige där vi respekterar människors mångfald och där vi alla får plats oavsett hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund, könsidentitet och sexuell läggning. Ett Sverige av färgglädje och mångkulturens rikedom.

Jag tror på mångfald och mångkultur, att människor blandas och möts oavsett hudfärg, religiös tro, livsåskådning, könsidentitet eller sexuell läggning. Ute i naturen så är mångkultur en garanti för överlevnad och expansion av livet, medan monokultur dör undan och förlorar sin styrka och kraft. Mångkulturen är mindre sårbar än monokultur för förändringar i världen, mångkulturen är mer anpassningsbar och klarar utmaningar bättre. 

Jag tror på mångkultur inte bara gällande växter och andra djur än människan. Vi lever i en värld av klimatförändringar och begränsade naturresurser. För att klara dessa utmaningar tror jag inte på att skapa murar mellan länder och folk, jag tror att vi behöver varandra för att hitta vägar framåt, jag tror på samarbete och samverkan. 

Religionsfriheten är en viktig del för mångfald och mångkultur, rätten för människor att själva välja livsåskådning och tro, rätten att bygga tempel och religiösa byggnader andra än kristendom och rätten i detta även att inte ha någon religiös tro. Rätten att avstå från att fira julafton med Kalle Anka, rätten att avstå från sill på midsommar eller ägg på påsken. 

Kultur och traditioner förändras, vi lever i en värld där vi inte längre är isolerade från omvärlden. En rätt ny tradition som Sverige har importerat är Halloween, när jag var barn firade vi Alllhelgona och vi klädde inte ut oss till spöken och vampyrer för att knacka dörr och få godis. Men traditioner förändras, det är naturligt för oss människor att ta in influenser från omvärlden och skapa nya traditioner, nya kulturella yttringar och expandera våra uttryck. 

Jag tror att det tillhör människans natur att ta intryck av omvärlden, och idag med internet och andra mediakanaler så är vi mer exponerade för omvärlden än tidigare. Kultur och traditioner förändras och är i en dynamisk rörelse, det ser jag som ofrånkomligt. Vi kan välja att försöka stänga dörrarna för omvärlden som knackar på, eller öppna våra dörrar och bejaka mångkulturen och mångfalden och le mot våra medmänniskor. 

Jag tror på att öppna våra dörrar och att öppna våra hjärtan.

En positiv nyhet och ett projekt jag helt klart tror på – unga människor som möter varandra över religions- och trosgränser, bygger broar och samtalar. Detta tror jag att vi behöver mer av i Sverige, mötesplatser där vi kan mötas och lära känna varandra.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/over-religionsgranserna

Raphael Mabo

Idag är det Sveriges nationaldag, en dag för att fira nationen Sverige, landet Sverige i Europa på planeten Jorden i en del av universum och alltings oändlighet. Ja låt oss fira denna del av alltet idag, och när vi gör det – låt oss även reflektera över vilket Sverige som vi vill ha nu och i framtiden.

Det Sverige som jag vill leva i, det är ett Sverige som fortsätter att utveckla tolerans, demokrati och solidaritet. Ett Sverige där vi försvarar offentlighetsprincipen hos myndigheter och där vi respekterar människor oavsett hudfärg, religiös tro och livsåskådning, könsidentitet, kärleksval, utbildningsnivå och födelseort. Ett Sverige där vi utvecklar jämställdheten och jämlikheten mellan könsidentiteter. Ett Sverige där alla människor i detta land ges möjligheter och hjälp och stöd att följa och förverkliga sina drömmar.

Ett Sverige där vi har slutat dela in människor där vissa grupper är bättre och andra är sämre, ett Sverige där vi har slutat ställa grupper mot varandra, ett Sverige där vi har slutat att exkludera och istället allt mer inkluderar varandra. Ett Sverige där vi hjälper den som är svag, sjuk, fattig och hjälpsökande – oavsett hudfärg, bakgrund, kön eller religion och livsåskådning. Ett Sverige av mångfald och mångkultur, för vi människor är nyfikna och inspireras av varandra, vi utvecklas och går framåt i livets resa.

Idag tänker jag på de människor och den natur och de djur som ingår i den del av vår värld som kallas för Sverige, och jag tror på en omsorg om varandra, om naturen och om djuren. Och jag tror på att ha och visa denna omsorg och respekt i vår vardag gentemot varandra och sprida denna omsorg och respekt omkring oss och även ut i världen. Min dröm är att hela jorden är en planet av omsorg och respekt, ja ett helt universum av detta. Jag tror på att vi alla gör skillnad genom våra val i vår vardag, oavsett var vi bor och lever. Jag tror på en värld med öppna gränser där människor får röra sig och följa sina drömmar, längtan och hjärta. Där inga länder är bättre eller sämre än något annat, där inga folk eller grupper ställs mot varandra, där de starka inte längre nyttjar de svaga.

Jag tror på ett Sverige där vi samarbetar och samverkar, jag tror på en hel värld där vi samarbetar och samverkar över nationer, länder och grupper. Låt oss ta hand om varandra!

Raphael Mabo

Ibland hamnar jag i diskussioner som är kritiska mot humaniora, kultur- samhällsvetenskap. De kritiska argumenten brukar handla om svårigheten att se den samhälleliga nyttan med det, och att det bara är för individen själv och att det är bättre att utbildning fokuserar på praktiska färdigheter.

När jag ser mig omkring i samhället idag så ser jag ökande fördomar och diskriminering av människor som på olika vis är ”annorlunda” och jag ser rädslor, stigmatisering och att det blir allt vanligare att dra människor över en och samma kam.

Ett exempel är de allt vanligare påståendena sin florerar på internet om att det är en del av islam att män våldtar kvinnor, eller att judar är giriga och hungriga efter makt och världsherravälde, att romer är tjuvar, bedragare och för lata för att jobba. Alla dessa är förenklingar och fördomar.

Vad humaniora, kultur- och samhällsvetenskap har förmågan att ge samhället, det är kunskap och förståelse för människor, kulturella uttryck, religioner och så vidare. Humaniora, kultur- och samhällsvetenskap visar upp världens komplexitet, sätter i sammanhang och berättar om världen som färgrik i många nyanser istället för svart och vitt med enkla svar och särskillnad.

Jag tror på att det behövs mer av humaniora, kultur- och samhällsvetenskap i skolan idag. Under många år har dessa ämnen nedmonterats bit för bit till förmån för matematik, naturvetenskap och teknik. Jag ser det som en delförklaring till att intoleransen för andra människor ökar i samhället.

Det vi inte känner till, det vi har för lite kunskap om och det vi inte förstår, det skapar osäkerhet och av osäkerhet kommer rädsla och självförsvar för det okända.

Grunden för människors växande är inre trygghet och relationsskapande till sig själv och andra, i detta växer empati. Men jag tror vi även behöver en motvikt till informationssamhällets förenkling och polarisering, där ser jag att humaniora, kultur- och samhällsvetenskap har sin plats.

Raphael Mabo